2012-02-27

Reflektioner på Sekorapporten "Den svenska järnvägen - om orsakerna och kostnaderna för bristfällig politik"

Den totala samhällsekonomiska kostnaden för försenade och inställda persontåg år 2010 uppgick till 5,1 miljarder kronor (!) enligt en rapport från Seko. En stor del av förseningarna och inställelserna torde bero på bristande drift och underhåll av järnvägssystemet. I rapporten från Seko framgår det nämligen även att Sverige under perioden 2007-2013 har en beräknad total investeringsnivå på järnvägsinfrastrukturen motsvarande 2,94 % av 2007 års BNP, vilket kan jämföras med genomsnittet på 5,75 % för de jämförda EU-länderna. Dock anser jag att en sådan siffra egentligen inte säger så mycket om man samtidigt inte vet hur mycket järnvägsinfrastruktur respektive land har.

De totala utgifterna i Sverige för drift, underhåll och reinvesteringar beräknas under samma period uppgå till 0,33 miljoner euro per spårkilometer, vilket är minst av alla de jämförande EU-länderna vilkas genomsnitt ligger på 1,35 miljoner euro per spårkilometer. Även en sådan här siffra anser jag inte säger hela sanningen om man samtidigt inte vet hur mycket trafik det är på spåren. Dessutom tycks det i rapporten inte framgå huruvida det framräknade antalet spårkilometer faktiskt är just antalet spårkilometer eller om det förenklat är antalet järnvägskilometer (vilket i sådant fall blir väldigt missvisande vid jämförelser med andra länder som har större andel flerspåriga järnvägar).    

Vidare säger utgifterna inget om hur effektivt pengarna används. Kanske pengarna som läggs på järnvägsinfrastrukturen i Sverige används väldigt effektivt (relativt andra länder). Intressant skulle därför vara att i alla fall även få en jämförelse mellan exempelvis de olika ländernas tågförsenings- och inställelsestatistik. För om t.ex. antalet förseningstimmar inte skiljer sig så mycket mellan Sverige och andra EU-länder (vilket jag starkt betvivlar) skulle det tyda på att vi får mycket för pengarna här i Sverige.

Intressant skulle vara att få reda på exempelvis (utgifter för järnvägsinfrastruktur)/(spårkm*tågkm*tonkm) för åtminstone samtliga EU-länder. (En brist i Sekorapporten var att bland andra Tjeckien, Danmark, Tyskland och Portugal inte fanns med bland de länder som de jämförde med).

Den samhällsekonomiska kostnaden för försenade och inställda persontåg skulle kunna minskas om mer resurser lades på järnvägsinfrastrukturen. Frågan är dock hur mycket mer pengar som borde läggas på den i syfte att minska förseningar och inställelser. Här gäller det att hitta den utgiftsnivå som minimerar [kostnaden för drift, underhåll, reinvesteringar och nyinvesteringar] + [kostnaden för försenade och inställda tåg]. Det är ju ingen idé att ösa pengar till järnvägsinfrastrukturen för att försöka pressa antalet förseningar och inställelser till noll. Det skulle bli oändligt dyrt.

Vad jämförelser med andra länder nu än visar är i alla fall faktum att många pendlare och företag här i Sverige påverkats negativt av de senaste årens instabila tågtrafik. En stor del av den svenska järnvägsinfrastrukturen lever på övertid vilket kan ge stora driftsstörningar. Om inget snarast görs för att vända den nedåtgående trenden kommer kostnaderna bara att accelerera!

Inga kommentarer: